Välkommen till Stadsröras utförliga projektbeskrivning!
Nedanstående information bör hanteras som komplement och bilaga till ansökningshandlingar. Projektbeskrivningen uppdateras löpande allteftersom projektet utvecklas.
För att du lättare skall kunna hitta och scrolla ned till det du söker ligger informationen i följande ordning och med tydliga titlar:
1. Beskrivning - bakgrund, frågeställningar
2. Syfte och mål
3. Projektgruppens sammansättning - konstnärernas kompetens och erfarenheter och deras roll i projektet samt CV:s.
4. Beskrivning och genomförandeplan
A) Del 1 - MOBILISERING - aug 2018 - mars 2019 Här får du en övergripande sammanfattning av projektets första del.
B) Del 2 - ISCENSÄTTNING - aug 2019 - mars 2020 Denna del uppdateras och formuleras just nu. Viktig läsning för dig som handlägger vår ansökan.
3) Del 3 - ETABLERING - april 2020 - nov 2021 Denna del är endast kortfattat beskriven då dess innehåll är beroende av de kollektiva processer som sker under del 2 har kommit igång och tydligare går att avläsas till tema, form och innehåll.
5. Att nå målgrupper, publikarbete, tillgänglighet
1. Bakgrund och frågeställningar
Denna beskrivning är skriven av Helena Lambert, initiativtagare till och projektledare i STADSRÖRA. Uppdaterad 7 maj 2019.
Bakgrund Som Norrtäljebo och som konstnär är detta ett projekt där jag tillsammans med kollegor vill utveckla idéer kring och metoder för hur medborgardialog, deltagarbaserade konstnärliga processer och produktioner av offentlig konst kan kombineras och vara del av den urbana utvecklingen av Norrtälje stads gemensamma offentliga rum.
Projektet sker mot bakgrund av de påtagliga förändringar som sker i Norrtälje stad. Staden förtätas och byggs ut i en takt som aldrig förr, får "nya" stadsdelar och invånare. Diskussioner pågår i olika mediala forum kring hur gamla och nya stadsdelar ska sammanlänkas och hur de nya stadsdelarna och de offentliga rummen ska utformas för att möta invånarnas behov. Debatter och meningsskiljaktigheter följer kring gentrifiering, exkludering och identitet.
Utifrån de medborgadialoger som inom projektet redan har utförts (sep - dec 2018), går det att utröna en slags uppgivenhet bland många i staden oavsett generation. Förändringar i och beslut om staden upplevs ske över huvudet på folket och utan transparens. För många som bor här (särskilt unga) är staden något som inte går att påverka. Oavsett om detta är sant eller inte så går den spridda "känslan" av maktlöshet och/eller frustration inte att ignorera. Det är då jag ställer mig frågan och främst utifrån min yrkesmässiga position: Hur skulle man kunna synliggöra medborgarnas olika upplevelser, tankar och funderingar (positiva som negativa) om staden på ett konstruktivt sätt, t.e.x. genom konstnärlig praktik? Skulle detta synliggörande i sin tur kunna mobilisera positiv drivkraft och engagemang hos de medborgare som vill eller upptäcker att de vill delta i stadens utveckling mer aktivt ?
Går det att komma förbi polarisering mellan tillsynes oförenliga idéer, drömmar och visioner genom att skapa fysiska medborgerliga forum i staden - en slags friktionsytor där olika perspektiv lyfts, stöts och blöts och synliggör komplexiteten i de beslut som tas? Skulle dessa forum kunna skapas genom konstnärlig praktik och också kunnas ses som konstnärlig gestaltning?
Jag anser det nödvändigt att medborgare i vårt expertis-samhälle får inflytande och insyn i hur vårt framtida samhälle tänks ut. För vilka byggs staden, hur bygger vi för framtiden? Vilkas visioner har företräde, vilkas visioner byggs bort? Jag vill samtidigt poängtera att projektet är konstnärligt och inte politiskt vilket jag beskriver nedan. Projektet ämnar inte att kritisera ordningen som råder utan snarare att genom konstnärlig praktik pröva metoder som tillåter flera och olika röster och visioner att höras, visualiseras, manifesteras och materialiseras samtidigt i de offentliga rummen som fortfarande ägs av oss alla tillsammans.
Jag vill undersöka om temporär och interaktiv konstnärlig gestaltning kan bidra till flerfunktionella mötesplatser som många olika människor kan söka en egen ingång till och tolkning av. Temporär därför att den då möjliggör för förändring av en plats. Att bygga något för nuet- att sätta platsens 'det och dom levande här och nu' i fokus istället för framtiden som vi vet lite om. Inte för att skapa en motsättning mellan det permanenta och temporära utan som ett alternativt sätt att se på en plats och vilka som kan delta i skapandet av platsens själ och kanske medvetandegöra dess föränderlighet. Vem vet, kanske är detta just en aspekt av framtiden - diversitet, transparens, delaktighet, temporalitet, flexibilitet, delande.
För att vidareutveckla och kunna genomföra ovanstående frågeställningar knöt jag redan 2017 en multi-diciplinär arbetsgrupp till projektet. Jag engagerade tre andra konstnärer med olika expertis inom områden som scenografi, bild, ljudkonst, interaktiv teknologi, film, performance, teater, dramaturgi, och koreografi och även en landskapsarkitekt. Alla har olika slags anknytning till Norrtälje (se 2 för beskrivning av konstnärerna). Alla har också erfarenhet av medborgardialog, kollektiva arbetsprocesser och interaktiva verk. Den multi-diciplinära arbetsgruppen anser jag är en förutsättning för projektet då allas olika kompetens och analys kompletterar varandra i det fysiska stadsrummet som ju dels består av de komponenter som återfinns i scenkonst: rörelse, kropp, kostym, artefakter, natur, design, ljus och ljud. Tillsammans utformade vi projektets syften och mål (se 2.).
Vintern 2017 presenterade vi projekt STADSRÖRA för kommunens kulturchef Per Ahlin och Norrtälje Konsthalls intendent Helen Hedensjö. 100 000 kr per år under 3 års tid utlovades till nedanstående beskrivet projekt och Norrtälje Konsthall knöts till projektet som en kommunal sponsor och samarbetspartner. Bidrag för del 1 av projektet beviljades även från Region Stockholm och första delen projektet kunde sjösättas.
Vänligen scrolla vidare till 3. för en beskrivning och genomförandeplan av varje del av projektet.
2. Syften och mål
Ett syfte med projektet är att undersöka om vi med olika former av konstnärlig praktik kan driva en annorlunda form av medborgardialog kring hur stadens rum och mötesplatser utvecklas och gestaltas. Ett annat syfte är att undersöka konstnärens och civilsamhällets gemensamma förmåga att tillsammans skapa en form av offentlig konst som sätter igång och/eller utvecklar processer i staden - tankeprocesser, kreativitetsprocesser, rörelsepoetiska processer, utveckling- och förändringsprocesser, demokratiska processer.
Målsättningen är att expandera det lokala fältet över vad och vem ett offentlig konstverk kan inbegripa genom att skapa en serie interaktiva deltagar- och rörelsebaserade stadsrum - en slags flerfunktionella mötesplatser som t.e.x. kan verka som både kritiskt reflekterande rum och ett poetiskt rörligt kommunikationsmedel mellan de som bor och vistas i staden.
Exempel på vad detta kan vara blir ju endast hypotetiskt eftersom idéer till dessa stadsrum/scenrum/installationer utformas genom en dialog och ett skapande tillsammans med medborgare. Under STADSRÖRA del 2 - iscensättning i genomförandeplanen (4.) tar vi upp ett exempel som bygger på rön från medborgardialoger under hösten 2018. Efter arbetsgruppens utvärdering av STADSRÖRA del 1 (Senast 1 april 2019) kommer denna del av genomförandeplanen att utökas till fler exempel och tydligare utgångspunkter.
Just nu förs t.e.x. samtal med projektledaren för flera stadsdelsbyggen, Roger Gustafsson, om att låta STADSRÖRA ingå i en utredningsgrupp för området runt busstationen i Norrtälje. Även om detta ligger långt in i framtiden kan detta leda till att busstationen blir projektets centrala plats och utgångspunkt för STADSRÖRA del 2. Detta vore mycket spännande då busstationen är en plats som väcker många känslor hos Norrtäljeborna. Den upplevs bl.a som otrygg och farlig men också som spännande, beroende på vem man pratar med. Samtidigt är busstationen en mötesplats för olika grupper och individer och en av de mest heterogena, rörliga och folktäta platserna i staden vilket gör den intressant att utforska och lyfta ur ett medborgarperspektiv.
3. Projektgruppens sammansättning
HELENA LAMBERT Roll inom projektet: Projektägare, projektledare, konstnärlig ledning. Deltar även i den konstnärliga arbetsgruppen.
För rollen relevant utbildning: (BA) Hons Dance & Culture , first class degree 1999 Fil.mag Teatervetenskap 2002 Estetiska lärprocesser DOCH (15 p) 2009 Mötesplats Scenkonst - landskap (30 p) STDH 2017 Plats, händelse, deltagare (15 p) STDH 2019
För rollen relevant erfarenhet: Konstnärlig och administrativ ledare för scenkonstkompani MARIPOSA sedan 2009 med erfarenhet av att projektleda och genomföra konstnärliga projekt i samarbete med institutioner såsom konsthallar, barnkulturproducenter, bibliotek etc. Barnkulturproducent (vikariat) Kultur&Fritid , Norrtälje Kommun. Erfarenhet av att projektera budget, genomföra och handleda kulturella projekt där många instanser är involverade såsom lärare, barn, kulturella institutioner och konstnärer. Erfarenhet av att skapa site-specific events och installationer i det offentliga rummet varav en omfattande interaktiv scenkonstinstallation sommaren 2017.
SARA LINDSTRÖM Roll inom projektet: Koreograf och filmare. Bidrar med kunskap och erfarenhet från tidigare processer med fokus på interaktivitet, platsspecifika verk samt lång erfarenhet av att skapa interaktiva danskonstverk.
För rollen relevant utbildning: (BA) Hons Dance & Theatre, Trinity Laban Conservatoire of Music and Dance 2005 Dramaturgi, Stockholms Universitet 2010 Masterprogrammet i koreografi, Danshögskolan, Stockholms Konstnärliga Högskola. 2018
För rollen relevant erfarenhet: Har tidigare producerat och koreograferat den platspecifika promenadperformancen Impuls i Norrtälje (2009) med fokus på relationen mellan kropp och arkitektur. Sedan 2005 samarbetat som koreograf och dramaturg i ett 10-tal verk av transdisciplinära konstnärsduon Lundahl & Seitl, och som arbetar med fokus på åskådarperspektiv där besökaren blir huvudaktör. Koreograferat och producerat scenkonst och film sedan 2005 där majoriteten av verken på olika sätt initierat medborgardialog för att undersöka teman som identitet, norm det kollektiva och individen.
ÅSA NORLING Roll inom projektet: Scenograf. Bidrar med expertis, kompetens och erfarenhet inom scenografi och deltagarbaserade arbetsprocesser.
För rollen relevant utbildning: BA Hons Theatre: Performance Design (1st class degree) 2008 Dramatik 40 p Göteborgs Universitet 2004 Mötesplats Scenkonst - landskap STDH 2017
För rollen relevant erfarenhet: Har arbetat som projektledare för medborgardialog kring offentlig miljö i samband med nybyggnation för Tierps kommun. Erfaren workshopledare i konstnärligt skapande för barn och unga. Har medverkat som scenograf i platsspecifika teaterprojekt.
SANNA LUNDBERG Roll inom projektet: Landskapsarkitekt. Bidrar med kunskap och erfarenhet kring att jobba med interaktiv teknologi och artefakter i offentliga rum.
För rollen relevant utbildning: Cand.Hort.Arch, Landskapsarkitekt LAR/MSA, Köpenhamns Universitet 2013 Master uppsats: Temporära platsbildningars betydelse i stadsförnyelse med fokus på Christchurch, NZ. Mötesplats Scenkonst - landskap STDH 2017
För rollen relevant erfarenhet: Landskapsarkitekt sedan 2013 med erfarenhet av processer som stadsförnyelse samt medborgardialog. Arbetar just nu med Vinnova - ett finansierat forskningsprojekt om interaktiv digital lek som har gått från undersökande fas till prototyputveckling och nu genomförande bland annat på Tomtits i Södertälje. Har kunskap om stadsplanering och hur man väver ihop idéer med de bestämmelser som finns för anläggning och installationer i stadsmiljö.
ANNA SÓLEY TRYGGVADÓTTIR Roll inom projektet: Kompositör, ljudkonstnär, ljuddesign.
För rollen relevant utbildning: Dramatiska Institutet - Ljuddesign för scenkonst 180p 2007-2010 Dramatiska Institutet - Baskurs i ljuddesign 30p 2006 Elektronmusikstudion - Steg 1-2 analys, komposition & elektroakustisk historia, 2010-11 Uppsala Universitet - Miljö och utvecklingsstudier 60p 2005-2006
För rollen relevant erfarenhet: Har skapat plats-specifika ljudlandskap och ljuddesign samt ljudkompositioner. Har jobbat som ljuddesigner och kompositör i stora scenkonstnärliga sammanhang och de senaste åren specifikt för nutida danskonst. Har erfarenhet av att jobba fram ljudkompositioner tillsammans med barn och unga. Erfarenhet av ljudupptagningar i det offentliga rummet samt i intervjuform i konstnärliga processer som inkluderar deltagarbaserade metoder.
A) STADSRÖRA DEL 1 - MOBILISERING Augusti 2018 - mars 2019 - research, kartläggning och interaktiva happenings med staden och dess invånare/besökare
Augusti/oktober 2018 - planeringsfas i möte med staden (ca 10 dagar utspritt över två månader) Arbetsgruppen utvecklar en utförlig processplan - gemensamma metoder, upplägg och informationskanaler. Processplanen utvecklas i möte med staden - dess invånare, dess rörelseflöden, historia, geografi, topologi. Arbetsgruppen arbetar utifrån och runt sitt mobila kontor som flyttas till olika delar av staden under arbetets gång. De involverar förbipasserande i sina researchprocesser. Det mobila kontoret består bl.a av en el-lådcykel och ett tält-tak. När kontoret inte är ute i fält står det parkerat utanför Norrtälje Konsthall. Det signalerar att besökare kan ta del av information om STADSRÖRA via konsthallen.
Oktober/ December 2018 - kartläggning av ”immateriella värden” (ca 10 dagar utspritt över 3 månader) Arbetsgruppen delar upp sig i olika konstellationer, möter Norrtäljeinvånare i olika stadsaktioner och workshops och utforskar och kartlägger stadens delar utifrån de ”immateriella värden” som olika platser i och delar av staden associeras med och utifrån människor som bor och verkar där. Projektledaren ansvarar för att kontakta och bjuda in olika grupper i civilsamhället för deltagande i arbetsprocessen.
8 feb - 10 mars 2019 - redovisande utställning av del 1. Arbetsprocessen redovisas i en utställning på Norrtälje konsthall 8 februari - 10 mars 2019. En utställning som också är en slags fortsatt dialog med medborgarna. Olika "spår" läggs ut i staden i form av skyltar, och objekt som hänvisar till olika genomförda aktioner i projektet. Det kan röra sig om tex en inhängnad, några markerade träd, ett målat övergångsställe. Platser som gjort avtryck hos workshopdeltagarna skall således på något sätt markeras och skapa nyfikenhet och förväntan. Det skall gå att få information om projektet Stadsröra och om utställningen som pågår vid och via dessa platser så att potentiella deltagare i projektet kan hitta till Stadsröra även när de inte är ute i fält. OBS: delar av utställningen kommer efter att utställningen har stängt, tranformeras till digital form och flytta till hemsidan. De fysiska delarna av utställningen kommer att flytta till nya "rum" i staden och kommunen såsom kommunhuset, biblioteken, badhuset e.t.c. Detta för att skapa kontinuitet, bekantskap med, nyfikenhet på och engagemang i projektet.
OBS: Den 4 mars bjuder konsthallen in till en föreläsning om Cultural Planning och i samband med detta presenteras och diskuteras STADSRÖRAs utställning, metoder och tillvägagångssätt gällande medborgardialoger i det offentliga rummet. Kommunal stadsplanerare, projektledare för olika byggprojekt och tjänstemän från Kultur- och fritid och Gata/park närvarar.
Detta resulterar i ett samtal mellan Helena Lambert och Roger Gustafsson, projektledare för fler byggprojekt i staden, om eventuellt samarbete gällande en undersökande medborgardialog om området runt Norrtälje busstation och byggprojektet Motormannen.
STADSRÖRA deltar i den årliga utställningen KONST I ÅN i Norrtälje Stad mellan den 1 juli - 15 augusti 2019.
B) STADSRÖRA DEL 2 - ISCENSÄTTNING Augusti 2019 - mars 2020
OBS: denna del var egentligen tänkt att starta i mars 2019. P.g.a att STADSRÖRA gjorde en redovisande utställning under feb - mars 2019 vilket från början inte var tänkt och p.g.a. av STADSRÖRA även skall delta i utställning Konst i Ån sommaren 2019 beslutade arbetsgruppen att skjuta upp starten på del 2. Detta ger också fler möjligheter till att söka finansiering hos fler organisationer för del 2.
Augusti 2019 - Jan 2020 - Kollektiva arbetsprocesser
Utifrån de ”findings” som inkommit under höstens workshops och vad del 1 har givit upphov till i form av nätverk och samarbetspartners från både organisationer, institutioner, kommun påbörjar arbetsgruppen en ny arbetsprocess. Deltagare från civilsamhället bjuds åter in till olika workshops och aktioner.
Del 1 fokuserade på ”en-till-en möten” med medborgarna. Detta gav många olika perspektiv på staden och en omfattande informationsbank som lägger grunden för Del 2. I Del 2 vill konstnärerna bjuda in till och undersöka kollektiva upplevelser, berättande och kreativitet.
Tillsammans med olika grupper i civilsamhället skall en serie temporära installationer i staden utformas; konstverk som kan vara i gränslandet mellan koreografi, scenografi, social skulptur, ljudkonst, bildkonst, performance och landskapsarkitektur eller något av dem. Installationerna syftar till att skapa en del av eller ett helt stadsrum som också kan vara en slags mötesplats och/eller kommunikationsmedel. En del installationer kan handla om att utforska ett visst tema som återkommit i medborgardialogen under del 1. Andra kan handla om att utforska en plats i sin helhet närmare- en plats som t.e.x. har återkommit ofta under medborgardialoger av olika anledningar.
För att utforska en plats-specifik idé i all sin komplexitet är det primära verktyget kroppens rörelser och sinnen. Koreografens kompetens kommer därför att vara vägledande och lägga metodisk grund för projektet som helhet både till process och resultat. Nedan följer plats-idéer och tematiska idéer som endast är hypotetiska. I nuläget har vi mycket information att sortera och smälta och har ännu inte landat i färdiga utgångsidéer.
UTGÅNGSPUNKT PLATS Busstationen i Norrtälje är ett område som många anser vara otryggt, eller osäkert. Här skulle den kollektiva arbetsprocessen kunna gå ut på att vi undersöker platsen mer utförligt utifrån värderingar, fördomar, normer, genus, utifrån dygntider och säsong, utifrån aktivitet och passivitet, utifrån funktion. Processen kan leda till att vi utför olika kollektiva happenings på platsen, eller skapar olika former av installationer med artefakter eller ljud som just handlar om vad platsen just nu är och gör och som samtidigt i och med att detta händer genererar en nya berättelser om platsen. Busstationen är en tacksam plats också i det att den tar människor in- och ut från stadskärnan och fungerar som sluss mellan stad och landsbygd. Det är en plats i rörelse där många olika människor(s berättelser) passerar. Det är en plats som länkar till andra platser(s berättelser). Busstationen skulle kunna vara det nav som vi förankrar Del 2 i för att sedan skapa narrativa vägar ut i staden. Under del 1 av STADSRÖRA samlades en mängd berättelser från staden in som skulle kunna ta sig konstnärliga uttryck under del 2. T.e.x. att (under en begränsad period) erbjuda en guidetur på en av Norrtäljes ringlinjer vars berättelse om staden utgörs av olika medborgares associationer till och minnen av specifika platser som bussen passerar. En annan väg ut i staden kan vara att vi helt enkelt placerar en av STADSRÖRAS tematiska installationer på slutstationen av en stadsbusslinje. Att utgå från busstationen kan vara intressant ur många aspekter då det finns möjligheter att smyga in det obekanta i det bekanta. T.e.x skapa en helt ny "(buss)linje" som utgörs av en vandringsled mellan STADSRÖRAs olika installationer i staden. Shackrutiga stationsskyltar som både fungerar som vandringsledstecken att följa i landskapet men också som informationsplatser - berättelseplatser - små iscensättningar som berättar om de som vandrat vägen före. Stationerna skulle kunna fungera som kommunikationsmedel mellan vandrare i staden, t.e.x. en station kan bestå av en grupp flaggstänger. Vandraren kan påverka flaggornas höjd och genom mönstret flaggorna bildar tillsammans skicka ut ett meddelande till staden och/eller till nästa vandrare. Exakt hur detta flaggspråk skapas kan undersökas med en grupp medborgare t.e.x en skolklass eller en grupp nyanlända som ännu inte lärt sig svenska. Hur kan man kommunicera utan språk? Hur kan man kommunicera genom färg och mönster och symboler?
UTGÅNGSPUNKT TEMA En annan utgångsidé för en installation kan t.e.x. vara ”utegymet”. Många Norrtäljebor som STADSRÖRA har intervjuat önskar fler utegym i staden. Går det att skapa ett utegym som samtidigt kan bli till en slags interaktiv dans mellan människa och ”gymartefakter”- där timing och rörelsekvalitet medvetandegörs? Kan gymmet skapas i lekfulla former, färger, material och ljud som samtidigt berättar något om dess omgivning? Kan utegymmet, genom sin utformning, uppmuntra till möten mellan de som vistas där samtidigt? Kan gymmet vara flerfunktionellt; för vissa en lekplats, för andra en sinneslund, för en tredje ett rörelseuttryck? Genom workshops i studion på Norrtälje konsthall, rörelseövningar och performativa aktioner på olika platser i staden, och genom reflektion i t.e.x. film, foto, text, skiss, lera, får grupperna utforska och testa vad en sådan plats som ’utegymmet’ skulle kunna betyda och vara för dem och för andra. Slutresultatet kanske inte alls ”blir” vad utgångspunkten var. All vikt läggs på att guida gruppen in i ett gemensamt och plats-specifikt undersökande som i sin tur leder till vad som skapas kollektivt.
Feb - Mars 2020 - Pilotperiod Utifrån ovanstående arbetsprocesser utformas allteftersom 5-10 installationer som presenteras runtom i staden. Beroende på vad undersökningarna har lett till för uttryck kan det bli allt ifrån utställda objekt, ljudinstallationer, experimentella vandringar, utlagda spår i landskapet, till återkommande happenings eller scenkonsthändelser. Installationerna utvärderas tillsammans med grupper ur civilsamhället och med förbipasserande. Här ingår även att utvärdera det tillhörande informationsmaterialet som både skall finnas tillgängligt på plats i staden och digitalt.
Hur ser planen ut nu? Maj 2019
STADSRÖRA har under april månad haft ett möte med stadsplaneringskontoret på Norrtälje kommun och med Norrtälje Konsthall som ansvarar för den offentliga konsten i staden. Det finns intresse från stadsplaneringskontorets sida att samarbeta med STADSRÖRA kring ett nytt bostadsprojekt: Närheten (fd Motormannen) men även den del av Stockholmsvägen som över mellan Närheten och Norrtälje busstation.
Konstnärsgruppen i STADSRÖRA har efter att ha gått genom och bearbetat sitt material kommit fram till att använda Norrtälje busstation som sin utgångspunkt och nav/hub för STADSRÖRA del 2. Här vill STADSRÖRA både utforska busstationen som plats och mötesplats och utifrån denna knutpunkt koppla den till andra platser i staden genom konstnärliga gestaltningar (beskrivet ovan). Exakt hur gestaltningarna tar sig i uttryck avgörs av "berättarna" d.v.s invånarna och deras uttryck, avtryck i möte med konstnärerna.
Sträckan mellan busstationen och den nya bostads-stadsdelen Närheten är Stockholmsvägen tillika huvudentrén till staden. Denna sträcka är en del av Norrtälje som många Norrtäljebor har kommenterat i STADSRÖRAs medborgardialog, likväl entrén till staden - Norrteljeporten, är för många en negativt laddad plats. Därför är Närheten en intressant plats att utforska då den ligger i ett värdeladdad stråk av Norrtälje. Stadsplaneringskontoret och STADSRÖRA har ett nytt möte i juni då samarbetat skall diskuteras vidare och en struktur för hur ett pilotsamarbetsprojekt skulle kunna se ut för både Närheten och busstationen. För STADSRÖRA betyder detta att ytterligare medel från kommunen kan komma till projektet vilket möjliggör en både bredare och mer fördjupad medborgardialog.
C) STADRÖRA DEL 3 - ETABLERING april 2020 - nov 2021
Del 3, projektets avslutande del, har som målsättning att välja ut och/eller utveckla installationerna/piloterna som framtagits i del 2 till färdiga konstverk. I sin färdiga form skall installationerna fungera som enskilda konstverk och samtidigt hänga ihop med varandra tematiskt. De erbjuder då flanörstråk, nya länkar mellan olika stadsrum, annorlunda guideturer där besökaren, både kroppsligt och sinnligt, bjuds in till att möta, upptäcka, utforska och medskapa.
5. Målgrupper, publikarbete, tillgänglighet
Stadsröras målgrupp är stadens invånare och besökare. Projektet, i både process och resultat, lägger stor vikt på att skapa en fysisk relation till omgivningen inklusive de människor som vistas där - området i sig blir en slags målgrupp.
FYSISK NÄRVARO I STADEN Det mobila cykel- och tältkontoret är en fysisk länk ut till de som vistas i staden. Själva monteringen av kontoret är i sig en slags koreograferad performance som skall locka förbipasserande att stanna upp och ställa frågor om vad som sker och skall ske. Spontana frågor, kommentarer och delaktighet från förbipasserande är en mycket värdefull kontakt. Det ger nya perspektiv, aspekter och upplevelser av platsen. Den fysiska närvaron i staden är också ett led i att ge möjlighet till bekantskap med konsten, dess arbetsprocesser och till att känna delaktighet och tillhörighet med den. Känslan av en ”öppen plattform” och en lite busig ”lokal händelse” kan sänka formella barriärer för allmänheten och vara ett sätt att komma förbi rädslor för "den seriösa konsten”. När projektet inte är aktivt är STADSRÖRAS cyklar parkerade ute i stadsrummet. Lådcykeln står utanför Norrtälje Konsthall och signalerar att det går att få information om projektet på konsthallen. DIGITALA PLATTFORMAR, LOKAL PRESS Målgruppen nås via projektets aktiva hemsida (vem som helst kan lämna kommentarer och idéer till projektet som kan komma att påverka konstverken) och via kommunens hemsida. Arbetsgruppen är aktiv i sociala nätforum med slagfärdig logga, profil, storyline. Lokal press följer projektet. LOKALA NÄTVERK Helena Lambert arbetar i stor omfattning lokalt främst med scenkonst för och med barn och unga. Ungt deltagande är därför en naturlig del av ’Stadsröra’. Det är även en viktig del då särskilt gruppen 12- 18 år procentuellt är den minsta åldersgruppen i Norrtälje och kanske därför har svårt att bli hörda i debatten om staden. Helena har även ett konstaktnät med andra grupper såsom nyanlända, pensionärer och personer med funktionsvariationer via tidigare projekt. Med ett brett och förankrat nätverk i staden ansvarar hon för att engagera och bjuda in olika grupper ur civilsamhället till arbetsgruppens workshops och aktioner. Norrtälje Konsthall har en upparbetad kommunikation med föreningar, SFI, Skolor, Seniorboenden, Ungdomsgårdar och Socialkontor och bidrar med riktade utskick till skolor och olika verksamheter inom kommunen.
STADSRÖRA placerar sitt kontor i stadens olika rum för att undersöka platsers tillgänglighet - vilka som vistas där och vilka som inte gör det och olika orsaker till varför. Projektet vill lyfta röster i staden som annars inte hörs. Olika sinnen kommer att ha olika stort utrymme i de olika konstverken bl.a för att tillgodose olika behov och förutsättningar. Workshops, gemensamt undersökande och kollektiva arbetsprocesser och piloter genomförs med grupper i civilsamhället inklusive personer med olika funktionsvariationer. Här ingår även att skapa och utvärdera det tillhörande informationsmaterialet som både skall finnas tillgängligt på plats i staden och digitalt. Detta för att synliggöra och åtgärda eventuella hinder för deltagande. Tydlig och lättläst information finns både digitalt och rent fysiskt på plats invid konstverken. Norrtälje konsthall och museum är fullt tillgänglighetsanpassade när verksamhet finns i dessa lokaler. Information finns på hemsidan och när man kommer in i lokalen.