7 oktober 2018
Inlägg av Helena Lambert
Dagen började med ett frukostmöte med Norrtäljehistorikern och kulturhistorikern Hans Landberg.
Utifrån en kartbild av Norrtälje samtalade vi om Norrtälje förr. Hur brukades platserna? Vilka var de sociala mötesplatserna? Vilka rörde sig och verkade i staden? Var gick gränserna mellan stad och icke-stad.
Sedan gav vi oss ut på våra cyklar i stadens olika stadsdelar för att se vilka som rörde sig där en solig söndag. Vad gjorde de där? Vart var de på väg? Vart brukar de gå? Var bor de? Vad är den vanligaste rutten och varför? Vart rör de sig aldrig?
Aktionen gjorde oss bl.a uppmärksamma på de små saker som människorna i staden uppskattar och som kan göra hela skillnaden. En bit gärdesgård mitt i staden - en rest som fått bli kvar. Ett äppelträd som ingen äger vars frukter alla får plocka med sig. En hemlig odlingsyta utanför hyreshuset. Många vi pratade med återkom till naturen som en viktig faktor gällande både val av boplats och val av rekreationsrutt men att om avståndet till naturen blev för långt blev naturen i stället otillgänglig. Naturnära stad, stadsnära natur, stadsnatur, naturstad. När staden växer kan avstånden till en mer oborstad och mindre anpassad natur bli längre. Det verkar vara just det där mindre anpassade, att möta oputsad natur eller en oväntad detalj i landskapet som lockar. Går det att behålla oborstad, vag natur i stadens delar? Finns det utrymme för detta i detaljplaneringen - platser där naturen bygger stadsrum utan för mycket mänsklig påverkan? Platser där 'rester' kan få finnas att undersöka och kontemplera.
Inlägg av Helena Lambert
Dagen började med ett frukostmöte med Norrtäljehistorikern och kulturhistorikern Hans Landberg.
Utifrån en kartbild av Norrtälje samtalade vi om Norrtälje förr. Hur brukades platserna? Vilka var de sociala mötesplatserna? Vilka rörde sig och verkade i staden? Var gick gränserna mellan stad och icke-stad.
Sedan gav vi oss ut på våra cyklar i stadens olika stadsdelar för att se vilka som rörde sig där en solig söndag. Vad gjorde de där? Vart var de på väg? Vart brukar de gå? Var bor de? Vad är den vanligaste rutten och varför? Vart rör de sig aldrig?
Aktionen gjorde oss bl.a uppmärksamma på de små saker som människorna i staden uppskattar och som kan göra hela skillnaden. En bit gärdesgård mitt i staden - en rest som fått bli kvar. Ett äppelträd som ingen äger vars frukter alla får plocka med sig. En hemlig odlingsyta utanför hyreshuset. Många vi pratade med återkom till naturen som en viktig faktor gällande både val av boplats och val av rekreationsrutt men att om avståndet till naturen blev för långt blev naturen i stället otillgänglig. Naturnära stad, stadsnära natur, stadsnatur, naturstad. När staden växer kan avstånden till en mer oborstad och mindre anpassad natur bli längre. Det verkar vara just det där mindre anpassade, att möta oputsad natur eller en oväntad detalj i landskapet som lockar. Går det att behålla oborstad, vag natur i stadens delar? Finns det utrymme för detta i detaljplaneringen - platser där naturen bygger stadsrum utan för mycket mänsklig påverkan? Platser där 'rester' kan få finnas att undersöka och kontemplera.